2018 > 01

Detta är knut. Han ville att jag skulle berätta hans historia, tom så tydligt att han gick före mig fram till sitt "hus" som han för längesen flyttat ut ifrån. Eftersom att han idag kan interagera med dom andra katterna, vilket han inte kunde tidigare.
Knut började sitt liv i en annan familj. I en familj där det föddes 3 kullar med kattungar. En kull inne på en toalett, en kull ute i ett pannrum och en kull i ett stall. Inte kattmammorna, utan mänskliga mamman i familjen samlade ihop alla dessa tre kullar till toaletten(inne) där hon kunde ha koll (eller kontroll). Vi skulle ha en ny utekatt, hane för att hålla andra hanar borta från vår tomt. Här valde vi Knut.
När han sen kom till oss ville han hela tiden vara på, helst krypa under skinnet på oss. Ligga uppe i ansiktet eller borra sig in vid halsen. Gulligt kan tyckas, men det tycker inte jag. Inte när identiteten är borta. Kom han ut blev han slagen direkt av dom andra, elakt kan tyckas men våra katter är inte elaka signalerna han skickade ut var osäkra eftersom han inte visste vem han var. Han växte inte speciellt, trots att han hela tiden skrek efter mat och såklart åt mycket mat. Han var faktiskt riktigt jobbig, man skulle kunna säga att han sökte väldigt mycket yttre bekräftelse så som människor också gör när deras identitet blir påverkad. Det gick så långt att vi tom funderade på att avliva honom.. Fast det gör man ju inte, jag kan inte säga att han var en frisk katt för det var han inte i dessa obalanser. Jag bara kände han måste ut. Så elak får jag vara, jag får "slänga ut honom". Så blev det. Jag byggde ett hus precis utanför ytterdörren, där han också hade sin mat. Där han med tiden byggde upp sitt space. Men det tog ett tag. Han skrek varje gång vi kom idörren, han ville ju helst in. Men den dan när han låg i sin koja, lugnt. Han fick ha sin skål ifred från dom andra. Ingen rörde hans bo, då började saker sakta med säkert ändras. Han började komma tillbaka till sin egen kattidentitet. Då skickade han också ut den till dom andra och helt plötsligt var det inga problem att kommunicera. Han växte till sig rejält! Började äta med dom andra. Idag är han en del i flocken! Springer aldrig och gömmer sig. Går rakryggad över gården. Är inte rädd och osäker. Igår när hovslagaren var här kom han hela tiden och pockade på med detta! Det är viktigt att berätta! För såväl människor som djur! Det är mångas identiteter som präglas bort idag som skapar många symtom, reaktioner och obalanser. Dessa oblanser som vi ofta stöttar och agerar på, istället för att lyfta fram individen bakom. Jag hörde honom när hovslagaren var här, sen följe jag efter honom för att se vad han skulle. Det var då han gick fram till stt "hus" och visade, luktade. Som ni ser är det rätt länge sen någon bodde där eftersom den lilla rädda katten för längesen flyttat ut. Nu är han Knut, med stolthet som inte är underkuvad utan står rakt i sig själv. En trygg, mysig, social och väldigt snäll katt som kan samspela, kommunicera. Allt detta handlar om energi såklart!
Läs hela inlägget »
12 Maj kommer Thorwald Lorentzon hit för en heldag med qigong, där han delar med sig av sina gedigna kunskaper.
  • Plats Sockenhuset i Norra Sandby
  • Tid 10.00-17.00
  • Kostnad 750:- 
  • Där finns kök, ta med din egna lunch
  • Frukt, kaffe och te finns på plats
Kontakta Thorwald direkt på Epost för att boka din plats....livsbrunnen@gmail.com eller via sms 0702855057.
Varmt varmt Välkomna!
Thorwald & Monica
Läs hela inlägget »
Nu är det snart dags för En paus i vardagen med mig och Matilda.
Nu på Söndag 28 Januari 9.30-16.00 hemma hos mig (Monica).
Allt ätbart & drickbart finns på plats.
  • Ta med din egna vattenflaska.
  • Mjuka sköna kläder eftersom vi tillbringar den största delen av dagen på yogamattan.
  • Även kläder & skor för utevistelse.
Hela förmiddagen är vi på yogamattan med  resorative yoga. Här kommer ni också att få några droppar av era individuella oljor som extra förstärkning av Healingarbetet.
Efter lunch blir det en promenad inkl rörelser/närvaroträning.
En fikapaus passar väl bra när vi kommer tillbaka och dagen avslutar vi med ett Härligt Hjärtpass <3
En dag med mycket Healing, vi är två energiarbetare så det blir dubbelt upp!
 
Hjärtligt Välkomna
Monica & Matilda
Läs hela inlägget »
Vår integritet är oerhört viktig! Kanske mer för mig som är högkänslig, fast den är viktig för alla! Så pass viktig så att jag skulle kunna säga livsviktig!
Tappar vi vår inre struktur och balans skapar vi en yttre kontroll. Redan där har vi tappat vår integritet/tydlighet. Då kan vi inte avgöra vad är min energi och vad är andras. Vad är jag och vad är du? Vem är jag? Vad ska jag göra? Tex vad ska jag jobba med?En fråga som många ställer idag! Att arbeta upp sin inre struktur och balans för att hitta tillbaka till sig själv är oerhört viktigt! Högkänsliga, ja alla har behov av sin integritet/sig själv. Det får vi ALDRIG plocka bort. Men har du tappat din inre struktur och balans och skapat en yttre kontroll på det sättet, då är det faktiskt så att du omedvetet/ undermedvetet påverkar andra med din yttre kontroll. Du begränsar och stänger in. Lyhördheten, respekten och bemötandet är borta. 
Hur hjälper man då sig själv att återfå sin inte struktur & balans?
Genom att du lär dig att slappna av!!! Träna dig på att respektera andra människor och djurs space! Såklart träna på och med dig själv....vem du är! Hur du mår! Hur du känns! Skapa dig själv utrymme! Få HELA dig att slappna av!
Som sagt. Kan du inte dig själv och din energi kan du inte heller hålla ditt space. Då tappar du ditt fotfäste, din inre guidning/vägledning eftersom du hela tiden verkar i det yttre.
Såklart tycker jag att detta är oerhört viktigt! jag möter det hela tiden! det påverkar både fysiskt & psykiskt! Ja, du är viktig och spelar roll!
Detta inlägg hänger ihop med föregående inlägg....
Läs hela inlägget »
Imorse skulle jag släppa ut hästarna i hagen. Vi tar alltid våra hästar i luggen om dom inte går lösa (utom vår nya häst, han har inte lärt sig det än, så han får fortfarande ha grimma)
Jag tog jag Amanda, vår shetlandsponny i luggen och vattenspannen i vänster hand. Hon kastade sig rakt bakåt tillbaka in  i boxen, en reaktion jag aldrig sett!!! Jag sätter ner vattenspannen, går in i boxen och tar henne i luggen igen när vi passerat öppningen sliter hon sig och galopperar iväg i full panik bort till ett hörn där hon inte kommer någonstans. Hon ser ut som en fullstor häst med höga benlyft, högt huvud, uppspärrade näsborrar, fnysande och är fullständigt livrädd!!!! Då har jag redan förstått vad som skrämmer henne....storbalen vi hämtade igår som står i hagen. Jag är i chock!!!! Lugna, trygga Amanda som vi alltid har sagt om, att det kan smälla en bomb bredvid henne och hon hade inte ens blinkat. Som har varit här sedan hon var föl, som varit med på massor, vi har gått överallt och det har ALDRIG varit några problem. Hon har lärt 2 tjejer rida(Matilda & Felicia)  från att egentligen varit oerfaren och ung själv. Dom har samarbetat fantastiskt. Dom har lekt, hoppat hinder, varit ute och fikat, ätit bullar, åkt pulka mm. Hon lämnade oss en vända och hjälpte en tjej som blivit rädd för hästar att återfå sin tillit. Även dom lekte, red, körde med vagn en hel sommar. Amanda lämnade en tjej som återfått sin trygghet och kom hem som planerat helt utan konstigheter. Det som blir tydligt och uppenbart är att så lätt alla dom åren kan rasa, när man bryter ner en individ. Vid 18 års ålder lånade vi ut henne igen, det var  inget bra alls och hon kom hem igen utan någon skada. 
Efter ytterligare något år fick en fick en sk horseman henne till sin verksamhet! Det är en hel historia som slutade med att han sålde henne eller gav bort henne, jag vet inte. Hon hamnade i Gävle. Då var det Felicia som en dag sa mamma du måste ringa .....(hans namn) och fråga hur det är med Amanda. Felicia var envis hon gav sig inte! Mamma har du ringt?!  RING!!! Ok, och så gjorde jag det. Han ljög först och sa att hon mådde jättebra, fast när jag pressade honom erkände han att hon inte längre var kvar. Men att hon hade det jättebra! Hon är hos en hovformspecialist (fint ska det va) i Stockholm. Det tog ca 3 veckor innan jag fick ett telefonnummer. Då hade jag förstått att han verkligen inte brydde sig,  mer än om pengar! När jag fick numret ringde jag direkt och hamnade i Gävle hos en kvinna som arbetade  bla som healer och djurkommunikatör. Hon var verkligen chokad, hon hade fått en helrisig häst till sig från en horseman som hon trodde var duktig.  Han hade inte ens lämnat henne själv utan någon anställd hade kommit med hästsläp, lämnat av henne en häst som hette Amanda, men i passet stod det Betty. Så hon visste ju inte ens om det var rätt häst som hon fått. Hon kunde inte förstå hur denna trasiga häst fortfarande hade sådan tillit till människan. Hon hade också förmedlat när hon lyssnade, att hon bara var på genomresa, detta var inte hennes hem, hon var på väg hem. En dag började hon gå ur hagen, det gick inte att stänga in henne. Då tog vi hem henne, såklart var vi alla överrens!!
Ca 2 år har det tagit med behandlingar, lugn och ro, hovslagare 1 ggr/mån eftersom hennes skick var så dåligt. Nu är magen i balans, hon har fått hull igen, hennes ämnesomsättning funkar, hon har friska hovar att gå på, hon är tillbaka i ögonen, hennes personlighet, hennes vilja och gnista börjar komma tillbaka.
Men idag blev jag chockad, tänk så lätt det är att rasa en inre trygghet. Amanda är nog en av dom tryggaste hästarna jag känt, men hon kommer tillbaka nu får vi miljöträna. Det viktigaste är läkt, hon har en frisk kropp att verka i.
Nu till något roligare!!
Jag avslutade dagen med terapiridning på Grani. Grani som kom hit som högkänslig, överbelastad häst med både fysiska och psykiska problem. Förra ägaren som ägt honom i ca två år hade skrivit ett helt kompendium till blivande ägare eftersom han var så speciell. Så att man skulle förstå honom....Där stod den erfarna ryttaren dröm fast den oerfarna ryttarens skräck. Han var ju en skräck eftersom han flydde från allt. På helspänn i alla lägen. 
Idag har han i samma anda som Amanda var i när hon åkte härifrån varit ute med en tjej. Hon red, jag gick, det var mörkt, det var hundar som skällde, det kom bilar och traktorer...han viftade inte ens på öronen. Han är så lugn, så trygg och jag är så lycklig!!! Han kom hit när han var ca 16 år idag är han nästan 10 år äldre. Det ligger många timmar bakom men då blir det också hållbart och tryggt. Då bygger man starka, trygga och stabila individer. För oss har det aldrig handlat om quick-fix, jag förstår att det ligger ingen lönsamhet i det vi gör mer än i hjärtat men den lönsamheten är den enda jag bryr mig om. Den vinner i alla lägen!!
Fast det är inte heller helt sant för att investera på det sättet ger garanterat god avkastning på många olika sätt.
Nu kommer Grani kunna dela med sig av sin stabilitet i massor....HÄRLIGT!!!
Tacksam <3 & Amanda kommer att komma tillbaka helt igen, till fullo, det lovar jag! <3
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Monica » Yoga Hösten 2019:  ”Hej Helene, ja det finns en plats till dig! Välkommen Bekräfta här så att jag v..”

  • Helene Mattsson » Yoga Hösten 2019:  ”Finns det plats på yoga helgkursen 23-24 november så vill jag gärna boka in mig!..”

  • Ann-Louise bonthron » Circle of Light:  ”Hej Monika Är intresserad av circle of light men undrar om varje gång är ett ste..”

  • Petra Carlsson » Föreläsning 31/3 2019 med Daniel Mendoza:  ”Hej Monica, Petra i Båstad här. Hörde av Lisbeth om denna föreläsning med Daniel..”

  • Monica » Energiavläsningskurs:  ”Ja Malin, det finns plats kvar!”

Arkiv

Länkar

bloggEtiketter