Energiavläsningskurs 23-24 September 2023

Ja, var ska jag börja? Vilken helg!
Vi hade deltagare på kursen som inte tränat alls, vi hade deltagare som tränat lite och deltagare som tränat mycket. Det spelar ju ingen roll i såna här sammanhang. Ofta är det bra att ha med någon som tränat mycket som inspirerar dom andra när det efterhand sen kanske blir lite motigt och är lite uppförsbacke.

• Innan helgen så skickade en tjej till mig och önskade min hjälp. Jag frågade om det var ok att kursdeltagarna läste av henne på Söndagen när dom blivit lite mer varma i kläderna. Det var helt ok.
• Samtidigt skickade en kvinna till Matilda angående "sin" häst som var halt. Hon frågade henne samma sak och fick samma svar tillbaka att det var ok.
• Det som  ingen på kursen visste var att hästen och tjejen hängde ihop. Att den här hästen var mitt första möte in i den familjen. Att tjejen tävlat den hästen i hoppning. Att hästen var väldigt sjuk när jag träffade den första gången.Att denna dottern var väldigt överbelastad då med höga krav, stor prestation, mycket stress på ett väldigt dåligt sätt. Att göra något åt det då den gången när vi stod där i stallet var inget val från hennes sida. Idag är hon sig själv igen.

Jag tänkte dela en avläsning som en av tjejerna gjorde som tränat sig själv mycket. Som också idag har koll på sig själv. Som vet vad är min energi och vad är din. Som har en stark intuition. Som är öppen och lyhörd men som har förmåga att kunna känna och sätta gränser.

Avläsning på tjejen.
Det bultar i bröstet försöker hitta andan/lugnet.
Kontroll i "skalet" men innanför bultar det.

Jag ser ljus energi uppifrån, någon som är med henne.

Det sitter i bröstet.

Jag vet inte hur jag ska göra.
Känns som ett stort beslut hittar inte svaret innanför sig själv. En stark energi uppifrån som försöker vägleda henne. Ge henne tro på sig själv att hitta svaret inom sig..

Ont i öronen.

Jag vågar inte men jag vill.

Ska jag gå min sanna väg?
Det är egentligen ingen fråga.
För den vägen kallar på dig med stark röst.
Ljuset är så starkt att det finns inget annat och ditt hjärta vet.
Men måste bara ta fram modet att göra det.

Handlar om att vara sann mot sig själv.
Stå i sitt eget ljus och& skina för att det känns som att det inte finns något annat längre.

Släpp kontroll och lita på ditt ljus inifrån.

Du kommer sprida ljus, klokhet.
Allt kommer att komma inifrån. Inte från huvudet.

Lita på vägen kommer visa sig.
I ljuset finns en stor styrka.
Där finns inga tvivel och där finns inga ifrågasättnde mot sig själv.

Där finns styrkan och distansen till andras åsikter.
Där bestämmer du hur/vad du vill ta in.

Lugnet & friden finns också där.

Våga vara du!
 

• Hon har kortfattat beskrivet hela den här tjejens "resa"Hon förstår idag och vet allt detta.Hon är tacksam över att ha lämnat det instängda bakom sig.

• Som sagt dom visste inte att häst och tjej hängde ihop...att deras "resa" började samtidigt. 

Här är en del av avläsningen på hästen.
Pigg öronen uppåt, nyfiken.
Men samtidigt hör den väldigt mycket, i flocken är det den som håller utkik "efter faror".
Tydliga ledaregenskaper, smart, vet vad den ska göra.
Fattar snabbt och ger tydliga och snabba direktiv.
Känns som att det verkligen är naturligt, att det är sådan hästen är.
Att den har ett högre syfte som den är med själ och hjärta. 
Inget man är.
Likväl som skillnaden mellan människor som är en roll/ett yrke kontra de som är sig själva och är det man är med hela sin själ.
Stör mig inte med människotankar/åsikter. Ni fattar inte, jag är på en mycket högre frekvens än vad ni är.
Har inte tid med mänskliga saker som att bli riden och gå efter människo-instruktioner.
Det är så ovesäntligt i det stora altet.
Jag har min uppgift.
Det förminskar min kapacitet.
Nu?
Vad vill du nu?
Gå med många hästar tillsammans.
Låt honom få vara ledaren, att få leva som den han är född med och har med sig.
Gärna rida i skog, öppna marker.
Något som du vill förmedla?
Just nu är jag ledsen.
Mår inte så bra.
Luften har gått ur mig.
Känner mg hängig, nere.
Känner mig inte behövd.
Att min kapacitet som är så viktig för mig inte används.
Spänningar i nacken, vänster sida, ledsen.
Vill gå med fler hästar.
Behöver gå med en häst som behöver en ledare.
Någon som behöver en stor och stark ledare.
Så att han får en livsuppgift igen.
Kroppen är gammal så kanske inte så stot´r uppgift egentligen men något som väcker känslan till liv igen.
Klarar du att ha en häst som behöver hjälp?
Ja, det gör jag.
Men det får vara lagom. Jag visar dig kanske bilder från unga dar.
Har du det bra?
Vill gärna stå i boxen som är i mitten. Vattenhink i hängandes i hörnet ut mot gården, vill gärna kunna titta ut.

Här tittar tjejen som gör avläsningen på bilden på hästen.
Urinblåsa, tungt huvud.
Tryck i hjärtat.
Tillhör en tjej som gjort en resa, känner nu ljuset från henne.
Jag har varit med på din resa som varit så himla tuff.

Jag är stolt över dig.
Men det har tagit hårt på oss båda.
Jag har haft mina dippar och dalar. Saker som jag fått kämpa med. 
Men vi gjorde det tillsammans.
Nu har vi båda våra spänningar men det fixar vi.
Vi har våra dippar men det tar vi oss upp ifrån.
Känns som ett team som gjort en lång resa tillsammans.

Att du nu lever i frid i själen (men att livet händer och det fixar dem)

Hästen har stor kärlek till sin ägare.

Det är det viktiga.
Visst finns det saker att berätta och ändra men när man blir äldre så lägger man inte så stor vikt vid dem, eller inte så stor betydelse.

För resan och kärleken till varandra är det viktigaste.

Ja, tack för att jag fick dela detta.
Dom inblande vet exakt hur detta är och har varit.
Jag är så otroligt tacksam för att dom har lyssnat både på sig själva, alla inblandade i texten, även tjejen som gjorde dom fantastiska avläsningarna och varandra.
Hästen var så sjuk vid första möte.
Veterinärerna stod rådvilla.
Tjejen och mamman var så fast i det yttre, dom hade tappat sig själva och sin förmåga att lyssna, men valde att ändra riktning här säger jag tack gode gud för det (och jag är inte religös) men man blir oerhört ödmjuk när man får uppleva såna här saker.
Hästen sa till tjejen...
Jag är så stolt över dig
Det är jag också<3 vi också, Matilda är ytterst delaktig i detta.
Mamman ska vi inte glömma i sammanhanget för utan henne och allt hennes arbete så hade dom inte varit där dom är idag. Jag har ibland rivit mitt hår och det vet dom om, men det har också varit utav kärlek!
TACK!