Tyst Högkänslig

Energier
Energifält
Respekt
Bemötande
Kommunikation
Villkorslös kärlek
Vad är allt detta?
För mig helt naturligt, helt sunt, normalt!
Enkelt att se, att respektera...
Vi är olika individer, med olika behov!
Detta gäller ALLA
Att möta högkänsliga människor
Att förstå dom, villkorslöst....att inte kräva...respektera!
LYSSNA! Stanna upp lyssna!
Jag ska försöka förklara, eftersom jag är högkänslig själv!
Respektera mig, när jag inte blir respekterad bygger jag ett försvar, en mur. 
Det sker av sig själv, helt naturligt-en mur som skydd!
Du kan inte bara kliva rakt in i mitt energifält utan att fråga om lov, då blir jag kränkt.
Tappar mig själv.
När du kliver in blandas våra energier, jag får svårt att känna mig själv.
Får otroligt svårt att sortera bland alla intryck.
Vi ska ju visa vår kärlek, det kan man göra ändå.
Jag uppskattar att du ser, med hjärtat.
Då behöver du inte stå på mig.
Många gånger handlar detta inte om mig, utan om dig som vill att jag bekräftar dig.
Jag bekräftar inte så, vill du lära dig mitt språk?
Se mig då för den jag är...
Jag blir så trött av alla ord, det tömmer mig.
Allt prat, tjat, leva upp till, förväntningar...
Det behövs inte!
Jag vet allt, känner allt så tydligt...
Sluta tjata, behöver ha tyst!
Mitt nervsystem blir överbelastat!
Du frågar vad det är, hur ska jag kunna veta, det är ju bara fullt, bara så rörigt....och alldeles för sent!
Varför har du inte sett innan hur jag mår? varför ser du mig inte? Måste allt vara så övertydligt?
Ja, detta gäller många människor som djur!
Det är dags att börja mötas!
Vi är olika, och ska så va!
Vi kan inte ändra på oss, då tappar vi vår identitet!
Barn kan inte behandlas på lika sätt, i en form/mall, inte heller djur.
Vi behöver se individen, möta individen.
Att stå i en ständig kamp, flykt blir en stress.
En inre stress, som tär äter upp, skadar mig.
Jag går in i ett destruktivt beteende.
Mot mig själv, blir kanske även utåtagerande.
Det som sker är att den här muren jag bygger mot omvärlden som skydd, den skymmer även sikten inåt!
Jag hittar ingenting, inte mig själv!
Hjärtat är stängt, igenbommat, låst!
Du kan inte utifrån kriga, forcera för att komma igenom!
Då byggs den bara tjockare.
Du kan inte heller bygga på känslor, ge mig dåligt samvete-jag hör dig ju inte!
Det spelar ingen roll hur högt du skriker, det är låst!

Att möta dom här individerna är egentligen inte svårt, man behöver bara sluta göra!
Vi försöker så mycket hela tiden, ska så mycket hela tiden!
Att inte vara i huvudet, hela tiden på språng, analysera, tänka....
Då är du inte där!
Bara lyssna, med hjärtat! NÄRVARANDE!
Forcera inte, ha inte bråttom-det slår knut på allt!
Att finnas till, närvarande i mötet...
Då når du individen där bakom, det uppbyggda raseras automatiskt!
Hjärtat ser, hjärtat hör, hjärtat bekräftar, hjärtat pratar, hjärtat möter...så du kan hitta hem!
Se dig själv! Som den du är!
Lysa på nytt!
Stråla i all din glans!
Stå stark i dig själv!
I tydlighet <3
Namaste Monica

Etiketter: behandling

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln