Bindväv

Var ska jag börja!? 

• Alla människor har bindväv, ja även djur.

Bindväv är som kroppens lim. Det är vävnaden som håller ihop. Som delvis också skyddar våra kroppar. En bra bindväv funkar som stötdämpning också så att inte leder som knä, höfter ska belastas och slitas på i onödan. 

• En spänd och stressad bindväv krymper, drar ihop sig. Det gör den också automatiskt om den inte blir underhållen. 
• Jag brukar säga att en bra bindväv ska vara som en bra, smidig och elastisk pizzadeg.
• En spänd stressad bindväv kan göra oerhört ont. Också när man ska börja jobba med den, eftersom bindväven innehåller många smärtreceptorer. Har man då gått länge så är det ibland minsta motståndets lag som råder. Men man krymper ännu mer om man inte vill möta det jobbiga.
• Jobbigt är det inte för jobbigt blir det faktiskt både fysiskt och mentalt när vi inte vårdar vår bindväv eftersom denna är oerhört viktig för helheten.

För många år sen när jag själv började med yoga, märkte jag en enorm skillnad i och med min kropp. 
Det jag lärde mig och förstod väldigt snabbt när jag började med min egna yogaträning var att yoga var medveten närvaro.  Dvs att träna sig medvetet närvarande. Det kunde jag egentligen i mig själv, min kropp hade bara glömt i all stress. Så för mig var det wow äntligen något som funkar. Jag behövde  inte bara acceptera smärta ständigt ont i ryggen, ischias, dåligt immunförsvar, ofta huvudvärk osv. Man är ju inte stark när man bara biter ihop och kör på, man blir oerhört svag.
Man kan indirekt säga att i min medvetna närvaro, den som jag egentligen var väldigt stark i, mådde jag bara bättre och bättre. Och min bindväv mådde bättre och bättre. Smärta försvann. Mina ischiasproblem försvann. MEN jag gjorde min träning. Så mycket som jag behövde och regelbundet. Där hade jag hjälp av min drivkraft och vilja. Nu när jag hade rätt redskap som verkligen fungerade.

Nu hoppar vi flera år fram.  Då jag själv började hålla grupper.
Du kan inte hjälpa någon annan att slappna av om du inte kan själv. Vi ska varken låtsas eller luras. Om du som yogainstruktör kommer med andan i halsen. Är jättestressad inom dig. Enormt obalanserad. Ja, då måste du träna själv först. Något som är viktigt att understryka tycker jag. Pigg, hög energi är inte sak samma som stress. Om man i såna lägen kollar bindväven så kan man känna att den är oflexibel, stressad och väldigt sårbar/skör.
Det är så enormt viktigt att understryka att man måste kunna vila, landa, slappna av kunna vara medvetet närvarande om man ska hjälpa andra dit.
Dom som kommer hit och behöver hjälp mår ju inte bra. För att din bindväv ska kunna slappna av är en viktig faktor en lugn, stilla och trygg miljö. Det innerbär ju inte att man inte får sätta krav på individer. Som sagt flykt är ett knep som många tar till när det blir jobbigt. Flykt kan även vara att överprestera, övergöra då går man förbi sig själv. Då möter man inte upp sin bindväv för att samarbeta. Flykt kan också vara som jag skrev ovan att man backar för att man är rädd att kroppen ska gå isönder, att det gör ont och att det är dåligt. Som yogainstruktör är det viktigt att vara medvetet närvarande, att också kunna hjälpa till och känna om man inte klarar det själv för att komma vidare. Dvs komma åt och få sin bindväv mer mjuk, elastisk och smidig.

När jag haft yoga ett tag där i början märkte jag att jag inte riktigt kom åt. Jag fick inte det resultat som jag önskade mig. Det som jag visste kunde ske. Människor blev mer och mer i huvudet. Dom kunde inte göra två saker samtidigt dvs både röra kroppen i ett flöde och samtidigt vara medvetet närvarande. Det blev för mycket rörelse dvs ännu mer yang när d0m behövde yin. Det var poweryoga en form av flödesyoga som jag använde mig av. 
Hur löser vi detta blev min fråga
Den frågan ställde jag inåt, hur ska jag mer kunna efterlikna det som sker på behandlingsbänken. Hur ska jag få ut det på yogamattan.
Svaret blev yinyoga. 
Då googlade jag på yinyoga.
På den tiden fick jag en svensk träff. Det fanns en svensk bok som jag kunde hitta.
Att lägga fokus på yin är att lägga fokus på sin bindväv.
Vi är alla olika.
Vi har alla olika behov.
Olika människors bindväv mår olika bra.
En bindväv som mår bra kan vila och slappna av i rörelse.
En bindväv som inte mår bra behöver absolut stillhet annars kommer man inte åt. Stillhet betyder inte att ligga på soffan utan att stretcha och på så vis få den smidigare. Stretcha är ett stort begrepp. Stretcha hitta sitt läge, lära känna sin kropp. Vara stilla i positionen. Medvetet närvarande. Yinyoga är en passiv stretch. Vi använder kuddar, bolster så att vi inte hamnar i ett läge som är dåligt. En bra yogainstrukter ser och känner tills man själv kan känna.
Det som jag också vet och känt väldigt många gånger är att människor som har lätt för att släppa saker och gå vidare deras bindväv har lättare för att slappna av och återgå till sin bra struktur. Dock kan även den typen av människor som har en naturlig fallenhet att släppa och gå vidare påverkas stark om man lever utsätts i en miljö som är direkt ogynnsam. Det är som att leva under ständigt hot. En ständig press. Det sätter sig ofta dvs då stressas bindväven. Men det är fantastiskt att se hur den ofta väldigt snabbt återgår till sin normala struktur. Det finns ju dom som knappt aldrig varit där i hela sitt liv (deras binväv vet inte vad vila är) såklart behövs mer träning då. Ålder kan ju också påverka såklart. Ju längre du gått, levt som allt annat blir tillståndet kroniskt dvs en vana. då får man träna till något annat när sedan det tillståndet blivit en vana är det naturligt. Jag hade en tjej här igår när jag frågade hur hon mådde svarade hon jag känner mig normal. Bra svar! Hennes bindväv förr mådde inte alls bra. Ryggen var så sned. Bindväven var så kompakt. Hon gick ofta till kiropraktor bla för ryggskott. Hennes bindväv har mått bra länge nu även igår när han la sig på bänken var ryggraden helt rak. Hennes normaltillstånd är konstant. Hon idag behöver inte så mycket yoga. Hon kan slappna av i rörelse. Hennes kropp kan vila.

Åter till tiden då jag fick upp yinyoga i mitt medvetande. Att stanna längre i positionerna för att "tvinga" månniskorna till att bli medvetet närvarande med sig själva. Att inte hela tiden fara omkring vara överallt och ingenstans för att deras sinnen är överbelastade. Utan få dom att stilla sig själva en stund. Sitta still eller ligga still med sin egen kropp för att utforska, gå på upptäcktsfärd. Faktiskt känna hur det på riktigt känns. Inte måla upp en yta eller fasad som det blir svårt eller tom omöjligt att leva upp till som tom stressar vår bindväv ännu mer. Hitta hem helt enkelt.
Helt enkelt var det dock inte. Vissa blev rädda. Någon hade läst att så får man absolut inte göra fast väldigt många kände efter första passet, wow detta vill vi fortsätta med.
En spänd och stressad bindväv påverkar allt.
Vår syresättning. Vår cirkulation. Vår energi. Vår ork. Våra kotor och leder felbelastas när vi pga att vår bindväv i överbelastning skapar sneda kroppar, vilket sliter. Vår naturliga förmåga att rensa ut slagg, skräp, gifter försämras också med en bindväv som inte mår bra. Vår kropp blir svag. 

Igen det finns människor som kan springa och vara medvetet närvarande där deras bindväv vilar och mår bra. Sen finns det människor som knappt kan gå fort där deras bindväv är så spänd, ihopdragen att den nästan krampar i varenda steg. Då får man hitta en lösning för så kan det inte vara en sån kropp går isönder. Det är aldrig hållbart.

Många gånger handlar det också om att träna upp sitt fokus. Spretiga, splittrade sinnen som är överallt och ingenstans jag brukar ibland säga lägger näsan i blöt där dom inte ska lägga näsan i blöt. Deras bindväv får som attack på attack av intryck. Det skapar samma reaktion bindväven blir överaktiv, den blir stressad. Det gör ont. Där gäller bara andas, vila och slappna av. Men då är det kanske så rörigt inombords att där vill vi inte va. Flykt igen...göra något annat, lägga fokus någon annanstans. Ja, vad sker vi plockar in ånnu mer intryck det blir ännu mer påverkan på vår bindväv. I det läget har vi tappat förmågan att vara medvetet närvarande med oss själva. Är vi då på jobb, i skolan är vi som svampar vi tar garanterat jobbet med oss hem. Bindväven får attack på attack på attack. Kommer man hit och tvingas till tystad. Till stillhet ja det är klart att det kan krypa i hela kroppen. Tankarna far kors och tvärs. Efterhand som att bindväven slappnar av så blir det bättre. Det går hand i hand. När din bindväv mår bättre så klarar du mer. För en välmående bindväv skapar utrymme för hela din kropp. 

Healing sa en kvinna igår som kom ny till mig på behandling. Healing är läkning. Det innebär läkning att vårda sin bindväv. Healing är ett så märkligt begrepp eller har blivit för många för som jag sa till henne det är ingen handpåläggning som jag sysslar med. Detta innebär ett arbete och det måste man vara medveten om fast det är så värt det. Jag har som sagt under mina 17 år mött både fysiska och mentala problem. Bindväven är en oerhört viktig vävnad att vårda. Resultaten är enorma.
Tack Monica