Amanda

Amanda är en fantastisk liten shetlandsponny. Vi köpte henne som föl, hon har alltid varit en stor del av familjen. Hon har lekt med barnen. Dom har ridit på henne. Hon har varit med som sällskap när Matilda tränade med sin islänning. Kort sagt hon älskar att vara med och hon älskar barn. Kanske för att barn är mindre komplicerade än vuxna. Kärleken är renare utan förväntningar.
Hon kan kommunikation. Det kan alla djur. Det var på henne Matilda satt när hon som 4 åring sa, mamma det räcker att jag tänker att Amanda ska trava och så gör hon det. Ja, sant. Många vuxna gör saker så komplicerat. Amanda stod också och såg när jag longerade Algot (min andra häst som jag hade då) när jag sen skulle longera henne, så visste hon. Amanda är lugn, hon är trygg, hon är en extremt bra mamma. Fast det är ibland dom här lugna, trygga som tar extremt mycket stryk i miljöer som är allt annat än lugna. Dom kanske utgör sig för att vara just samlade och lugna men ofta ligger det så mycket och slamrar där bakom ytan...rädslor och kontroll kommer här och utgör en stor del. Det är såklart att detta känns. Får man aldrig återhämta sig och vila från såna miljöer så blir det inte bra.
Amanda kom hem i enormt risigt skick för några år sen. Det kunde den blinde se. Det var helt uppenbart på många plan hur dåligt hon mådde. Tyvärr drar alldeles för många iväg i huvudet älskar att ställa dessa diagnoser fast dom har noll koll. Jag hade tex en kvinna här på kurs som sa den hästen har fång. Nej, det har hon inte! Ja, hon är förgiftad så kan man säga men inte är det fång hon har. Hennes ämnesomsättning är påverkad för hon har ätit för många åsikter från människor som anser sig veta. Eftersom hon är häst hade hon inget annat val än att anpassa sig även om hon till slut försökte rymma. Det var så vi fick hem henne igen, hon gick inte att stänga in <3 Lilla, söta, smarta kloka häst!!
Hem kom du! Det tog ett tag att reparera dig på mitt sätt. Du var full av obalanser. Din kropp gjorde ont, din ämnesomsättning var helt satt ur spel. Du hade tappat din gnista, ork och energi. Nu är du pigg, du är vaken, du äter som en häst ha ha ha men faktum är att Amanda äter lika mycket (minst) som islänningarna. Där och då hade du munkorg, tala om stress. Att begränsa. Du är en klok liten häst. Du vet när du är hungrig och du äter vad du behöver. Du okynnesäter inte för att du är stressad. Du kan också äta <3 många idag kan inte det.
TACK min söta lilla häst<3
Du ger mig också mod att så upp för det jag tror på, det är du ett fullt levande bevis på<3 det är jag så oerhört tacksam för!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln