För några månader sedan i Malmö...
28 augusti 2019
« Tillbaka
Vi kom med våra hundar, en Tax, en Shar Pei och en Bordercollie gående i parken(i den park där Bella, matte och husse brukade gå, Bella är en Shar Pei)
Vi stannade till vid en hundrastgård där Bella ibland ville gå omkring och lukta. Hon stannade, dom andra hängde på. Vi släppte in dom. I rastgården som gränsade till deras fanns en stor rottweilerhane, jättefin.
Sigge(Taxen) höll sig långt därifrån. Bella hade hela tiden koll på honom, Rottweilern. Pepsi, bordercollien luktade mest.
Igår pratade jag mycket frihet, den som är så viktig.
Våra hundar är alltid lösa på tomten.
Våra hundar har alltid mat framme, dom äter när dom är hungriga.
Sunt förnuft/frihet.
Detta får vi inte plocka bort, varken från oss själva eller från våra djur! Den tiden och det utrymmet måste vi ge varanda! Tillit kallas det! Och många gånger måste vi börja med oss själva.
"Sådan herre, sådan hund"vi känner ju till begreppen, men känner vi till innebörden?
När vi skulle gå ifrån rastgården och gick ut genom grinden ut i frihet DÅ gjorde Rottweilern utfall. Han sprang längs staketet, den av våra som svararde an var Bella. Han var ju oberäknelig, han var alldeles för instängd inte bara just då i rastgården utan allmänt (Det känner man. Ja, man ser det också)
Alla är i behov av en trygg flock, individer som kan leda sig själva. Har vi den friheten, ger vi den friheten till andra runt omkring oss! Sigge vill inte alls ha att göra med såna karaktärer, precis som Pepsi bara struntade han i det. Bella, tiken ville läxa upp, säga ifrån, lära, "veta hut "säger jag ibland i såna här lägen! Så som sunda mammor faktiskt gör när dom tillrättavisar sina barn. Då får man berätta för Bella, det är inte din uppgift (det är ju hennes instinkt) kom så går vi. När ägaren i hundrastgården kopplat sin hund. Ja, då är han ju inte längre ett hot.
Den hunden kan garanterat inte gå lös...
Sen kan vi ju koppla på hela mitt arbete hahaha...fast dom som inte vill struntar vi i såklart. Det får vi ibland lära våra djur, inte att stänga av men att hålla fokus på annat, faktiskt också i såna här lägen berätta att du har rätt! Då kan dom också vila i den känslan i sin instinkt, sen släpper vi och går.
Detta gäller människor också!
Jag möter mycket av detta <3
Ibland behöver vi den feedbacken, du är inte knäpp, det är sunt att reagera, men vi får släppa det och passera<3
Vi stannade till vid en hundrastgård där Bella ibland ville gå omkring och lukta. Hon stannade, dom andra hängde på. Vi släppte in dom. I rastgården som gränsade till deras fanns en stor rottweilerhane, jättefin.
Sigge(Taxen) höll sig långt därifrån. Bella hade hela tiden koll på honom, Rottweilern. Pepsi, bordercollien luktade mest.
Igår pratade jag mycket frihet, den som är så viktig.
Våra hundar är alltid lösa på tomten.
Våra hundar har alltid mat framme, dom äter när dom är hungriga.
Sunt förnuft/frihet.
Detta får vi inte plocka bort, varken från oss själva eller från våra djur! Den tiden och det utrymmet måste vi ge varanda! Tillit kallas det! Och många gånger måste vi börja med oss själva.
"Sådan herre, sådan hund"vi känner ju till begreppen, men känner vi till innebörden?
När vi skulle gå ifrån rastgården och gick ut genom grinden ut i frihet DÅ gjorde Rottweilern utfall. Han sprang längs staketet, den av våra som svararde an var Bella. Han var ju oberäknelig, han var alldeles för instängd inte bara just då i rastgården utan allmänt (Det känner man. Ja, man ser det också)
Alla är i behov av en trygg flock, individer som kan leda sig själva. Har vi den friheten, ger vi den friheten till andra runt omkring oss! Sigge vill inte alls ha att göra med såna karaktärer, precis som Pepsi bara struntade han i det. Bella, tiken ville läxa upp, säga ifrån, lära, "veta hut "säger jag ibland i såna här lägen! Så som sunda mammor faktiskt gör när dom tillrättavisar sina barn. Då får man berätta för Bella, det är inte din uppgift (det är ju hennes instinkt) kom så går vi. När ägaren i hundrastgården kopplat sin hund. Ja, då är han ju inte längre ett hot.
Den hunden kan garanterat inte gå lös...
Sen kan vi ju koppla på hela mitt arbete hahaha...fast dom som inte vill struntar vi i såklart. Det får vi ibland lära våra djur, inte att stänga av men att hålla fokus på annat, faktiskt också i såna här lägen berätta att du har rätt! Då kan dom också vila i den känslan i sin instinkt, sen släpper vi och går.
Detta gäller människor också!
Jag möter mycket av detta <3
Ibland behöver vi den feedbacken, du är inte knäpp, det är sunt att reagera, men vi får släppa det och passera<3
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Emelie Moberg » Yinyogadag 7/9: ”Jag vill vara med :)”
-
Anita Boregren » Föreläsning om Bindväven: ”Anmälan till den 15 maj om bindväven. ”
-
Anita Boregren » Energiavläsningskurser våren 2024: ”Hej! Jag vill gärna anmäla mig till kursen som går i mars. Funkar inte det så gå..”
-
Karolina Holmgren » Yogadag 16 December 2023: ”Jag vill gärna komma!”
-
Vesna Ozmec » Yoga för pensionärer: ”Vill gärna pröva på yoga den 28/4 ”
Bloggarkiv
- ▼ 2024 (17)
- ► 2023 (20)
- ► 2022 (28)
- ► 2021 (31)
- ► 2020 (35)
- ► 2019 (35)
- ► 2018 (52)
- ► 2017 (70)
-
►
2016 (98)
- ► december (2)
- ► november (13)
- ► oktober (10)
- ► september (13)
- ► augusti (5)
- ► juli (12)
- ► juni (8)
- ► maj (6)
- ► april (4)
- ► mars (12)
- ► februari (5)
- ► januari (8)
-
►
2015 (31)
- ► december (6)
- ► november (8)
-
►
oktober (17)
- Intuitiv Healing Utbildning
- Yoga är till för alla
- Energi
- Hur jag arbetar
- Grani-min bästa lärare
- Binjurar stress kortisol
- Letting go is the hardest asana
- Respekt tillit kommunikation